Plura på scen, unga, extremt fulla snubbar bredvid mig håller om varandra och skanderar “Plura, Plura”.
http://www.eldkvarnsvartblogg.nu/
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2071&artikel=1423030
Kvällens clou är emellertid det moderna Sveriges Evert Taube, Uffe Lundell. Försenad.
Trängseln är snudd på klaustrofobisk. Men det är värt obehaget.
Uffe lirar gura på rygg.
Ett annat blickfång är en otroligt kompetent gitarrist i militärjacka (nej, jag ser inte skymten av Janne Bark).
Han lirar med Jerry W. på Börsen på 00-talet, hänger i baren efteråt, liksom jag, och jag berättar att jag såg honom då där på Skarpnäck IP 94. Han ler och tycks inte besvärad av konversationen.
På Skarpnäck levererade Totta, R I P. Han sjöng en låt från Chieftans och Van Morrisons “Irish Heartbeat”.
Mats Ronander gjorde en bra cover av Steve “Guden” Earles “The Devil’s Right Hand”.
Men som sagt, kvällens clou var Uffe.
Jag tröttnade efter några år på Uffe och även Van The Man, fast jag lirar vissa skivor ur deras produktion ibland. (Van Morrisons "Astral Weeks" är fortfarande en favorit.)
Ann Charlott Altstadt får mig att vilja läsa hans senaste:
"Tematiken är välbekant – folkhemmet förlorat, modersseparation och faderssvek, kvinnor, alienation och uppbrott – men här tuktad till svalkande stramhet [tack Gode Gud!]”
http://www.aftonbladet.se/kultur/article6916765.ab
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Kommentarer med innehåll som strider mot god netikett samt svensk- och EU-lag kommer inte att publiceras.
Likaledes ber jag om överseende med dröjsmål att publicera på grund av tidsbrist.
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.