Mer en röst emot än för

Vore det inte för olikheterna i åsikter och dubbelmoralen, skulle jag rösta på ett riksdagsparti.

Men i dagens läge finns bara två alternativ: sofflocket eller Sverigedemokraterna.

Naturligtvis är den förda invandringspolitiken den yttersta orsaken, men ingalunda den enda.

Jag vet inte var jag skall börja. Att sossarna ansökte om EU-/EG-medlemskap 1991 när de saknade mandat för det (de gick ju till val 1988 på nej till EU, väl?)? Att vi har partival istället för personval?

Att kvinnojourerna fick kräva utegångsförbud för män utan att Bildt och Carlsson fördömde det? Hanteringen av MS Estonia? Boforsaffären? Containeraffären? Den bristande rättssäkerheten i sexualbrottmål? Att man vidgat det dubbla medborgarskapet? Att utländska medborgare har rösträtt i svenska kommun- och landstingsval? Vår kontraproduktiva, repressiva narkotikapolitik? Vår sanslösa laglösa asylpolitik? Bristen på handlingskraft i kampen mot brottslighet?

Ljuget om minskad brottslighet via gökar som Jerzy Sarnecki? Massmediernas etniska
censurering? Regerings och riksdags tystnad om våldet mot Sverige- och Nationaldemokrater?
Yrkesförbudet för sådana samt den häxjaktsstämning som råder i fråga om invandringskritiker? Sexköpslagen som är principiellt fel?

Lagen om hets mot folkgrupp som borde helt avskaffas, vilket inte ens Sverigedemokraterna vågar kräva; istället kräver de att även svenskar skall skyddas mot etniskt förtal? (Rättelse: jag tycks ha fel om Sd i det avseendet. Nu vill de avskaffa lagen. Bra.)

Ja, och så FRA-lagen och ramlagen mot rasism och förintelseförnekelse och den europeiska arresteringsordern och att vi skickar trupp till Afghanistan istället för att rusta upp gränsförsvaret.