Jag har ett extremt bra liv och jag antar att det måste påpekas, eftersom det utgör en stark kontrast till mitt totala förakt för folkmajoriteten och hela etablissemanget.
Om man känner ett sådant förakt, eller resignation kanske, så brukar amatörpsykologer få det till att man egentligen har personliga problem som man projicerar på samhället.
Ungefär som att präster förr stödde kungliga despoter med att kritikerna kanske var besatta av Satan.
Psykologin har ersatt religionen som härskarteknik.
Nå.
Våra härskare har rört ihop en explosiv soppa av kulturellt radikal-inkompatibel massinvandring med en kris för hela den europeiska ekonomin genom det som Reinfeldt och hans äckliga polare fått för sig (låtsades dem) är nödvändigt för vår ekonomi.
Ja, Sverige skulle förlora på att stå utanför EMU. Minns ni?
Förre chefredaktören för Finanstidningen, Johan Hakelius, som fick gå för att hans chef, Jan Stenbäck, var pro-EMU, skriver i dagens AB att de som var emot har fått rätt.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/johanhakelius/article7094752.ab
http://www.nejtillemu.com/hakelius.htm
Han skriver att nu väntar nationalistpartierna i kulisserna och kraven på en stark ledare.
Något som jag hört folk varna för sen 90-talet. Och här sitter man på läktaren, som åskådare, till ett nytt europeisk självmordsförsök. Och folk i allmänhet diskuterar "matchen" och semestern.
Eller om de är jätteslipade feminister, så märker de att bara 19 procent av alla kirurger är kvinnor. O nej! Men de glömmer att majoriteten advokater är kvinnor liksom majoriteten tandläkare. Sitter man i väntrummet på min folktandvård och studerar namnen på de 32 pers. som jobbar där, så är inte ett namn manligt!
http://www.aftonbladet.se/wendela/article7095058.ab
Och detta tänker folk generellt inte på. För att de är dumma i huvudet? Nej, säg snarare moraliskt förklenade. Uppfostrade i en anda av kräv dina rättigheter skit i dina skyldigheter.
Sammanfattningsvis: svenskar och alla andra europeiska folk förtjänar allt skit som kommer att drabba dem, lika mycket som tyskarna.
Demokrati funkar inte. Vi har facit i hand.
P.S. Jag röstade för EU, men emot EMU. Jag röstade för Sd 2006 och kommer att göra det igen. No matter what! Dessutom valskolkade jag i två val, vilket jag är djävligt stolt över.
Jag är olydig! (Mitt valspråk. Non serviam!)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
För ordningens skull: Det stämmer inte att jag "fick gå" från Finanstidningen på grund av att Jan hade en annan uppfattning i EMU-frågan än jag. Han var väl medveten om min ståndpunkt när han anställde mig och jag drev den tydligt på Finanstidningen, utan att han någonsin försökte påverka vad jag skrev eller ens gnällde över det. Vi hade, som jag minns, en enda diskussion om EMU. Det var efter den danska folkomröstningen då han ringde mig och konstaterade "Du vann" varpå jag svarade "Ja. Och du förlorade". Sedan var det inte mer med det. Problem med mina synpunkter på EMU har jag bara haft på ett ställe och det var på Svenska Dagbladets ledarredaktion, där det moderata partifolket gnällde. Fick dock även där ett helt korrekt och bra stöd från mina närmaste chefer, Håkan Hagwall och Mats Svegfors.
SvaraRadera/Johan Hakelius
Tack Johan,
SvaraRaderaöverväldigad av att du kommenterar på denna i sanningens namn obetydliga blogg, vars ägare inte ens älskar den. Jag är som Joan Crawford visavi sina barn. ;-)
Nå, så tacksam för ditt tillrättaläggande.
Nå. Jag halvljög lite. Vet att Finanstidningens
journalistiska hederlighet i granskningen av diverse Stenbeck/Stenbäck (ska de va me el. utan ä)-företag, fick kritik av Stenbä/ecks-sfären.
Din journalistiska integritet straffade sig alltså.
Men den tidning du förestod var underbar.
Jag älskade den! Speciellt kultursidan, med han Knut nånting. (Lite halvfull, så mitt fotografiska minne funkar inte.)
Es gibt nur einmal, es kommt nicht wieder!